Att tillämpa resultatvärdering – exempel

Här finns några exempel på hur NFC använder resultatvärdering i olika frågeställningar.

 

Exempel:  Glasrutan

En glasbit som ska analyseras avlägsnas från den beslagtagna skon. Foto: Maria Åsén, NFC.

En bit krossat glas har hittats under skon på en misstänkt. Utredaren vill veta om glasbiten kommer från rutan som krossades vid inbrottet i Handelsbanken.  Den beslagtagna glasbiten från skon och en bit glas att jämföra med från den trasiga rutan skickas till NFC. NFC gör olika lab-analyser av de båda glasbitarna. Det visar sig att de båda glasbitarna är mycket lika varandra. 

Huvudhypotes: glasbiten i skon kommer från rutan i Handelsbanken
Alternativhypotes: glasbiten i skon kommer från något annat glasföremål

Eftersom den laborativa analysen visar att glasbitarna är väldigt lika så är det lätt att förledas att tro att ja, då är det väl klart då, glasbiten kommer från rutan i Handelsbanken.
Men då riskerar man att övervärdera resultaten rejält. För det KAN ju faktiskt vara så att man skulle fått precis samma resultat om glaset kommit från en helt annan ruta.

För att avgöra detta måste man kunna väldigt mycket om glas. Både hur det är uppbyggt, hur det kan analyseras men även hur vanligt olika sorters glas är. Denna kunskap har glasundersökarna vid NFC. Kunskapen bygger på en kombination av grundkompetens inom kemi och fysik, den egna och den samlade erfarenheten (vid NFC och internationellt) av forensiska glasundersökningar, information i glasdatabaser och från olika vetenskapliga studier mm.

Exempel: Amfetaminpulver

amfetamin

 

Utredaren vill i ett ärende veta om två olika beslag av amfetaminpulver kommer från en och samma så kallade utfällningssats av amfetamin (en utfällningssats är det amfetaminpulver som kan extraheras från tillverkad amfetaminolja).

Huvudhypotes: pulvren i de två beslagen kommer från samma utfällningssats
Alternativhypotes: pulvren i de två beslagen kommer från olika utfällningssatser

Amfetaminpulver förändras både till följd av tid och förvaring, och av den anledningen går det inte att använda sig av yttre egenskaper hos ett pulver för att bedöma om det kan komma från samma utfällningssats som ett annat pulver. Kemisk analys av bägge pulvren måste göras, och i respektive analys gäller det att identifiera förekomsten av sådana substanser i pulvret som är stabila i mängd över tid men normalt skiljer sig åt mellan olika utfällningssatser. De substanser som identifieras är ett antal föroreningar som bildas vid tillverkning av amfetaminoljan. Genom att jämföra sammansättningen av sådana föroreningar (s.k. föroreningsprofiler) mellan de två pulvren kan det bedömas om pulvren kommer från en utfällningssats eller från olika utfällningssatser. För två vitt skilda profiler är det inte svårt att dra slutsatsen att det måste röra sig om två olika utfällningssatser. Profilerna kan dock vara rätt så lika varandra och då krävs kunskap om hur sannolikt det är att få ett sådant utfall av jämförelsen även om pulvren skulle komma från olika utfällningssatser.

Exempel: Hänglåset

Avgjutningar görs av både klippytorna på hänglåset och bultsaxens käftar. Foto: Maria Åsén, NFC.

Ett hänglås till en grind har klippts av (i syfte att olovligen ta sig in på ett område). I utredningen av detta ärende har man hittat en bultsax hos en misstänkt och man vill veta om det är den bultsaxen som använts för att klippa av hänglåset.

Huvudhypotes: verktygsspåren i låset har avsatts med bultsaxen
Alternativhypotes: verktygsspåren i låset har avsatts med något annat klippverktyg

I den laborativa undersökningen görs nu en avgjutning av både klippytorna (klacken) på hänglåset och av bultsaxens käftar. Provklipp med bultsaxen i bly görs också för att få ett så heltäckande jämförelsematerial som möjligt. Vid jämförelsen mellan spåret och bultsaxens käftar iakttas både överensstämmelser och olikheter, som bägge analyseras. Överensstämmelser i detaljer, som bedöms vara unika (som regel skador som uppkommit vid användning av bultsaxen och tillverkningsdetaljer som t.ex. spår efter slipning av verktyget) kommer att ha stor betydelse för hur starkt stödet för huvudhypotesen blir. Uppenbara olikheter, som inte kan förklaras av att man vid avklippandet kan ha behövt göra flera försök, att verktyget har glidit etc., kan leda till att huvudhypotesen utesluts.

Exempel: Bilföraren

De beslagtagna byxorna tejpas för att få tillgång till fibrer. Foto: Maria Åsén, NFC.

I utredningen vill man veta om en misstänkt har suttit på förarplatsen i en stulen bil. Byxor från den misstänkte beslagtas därför och sätet på förarplatsen tejpas för säkring av textilfibrer. Materialen sänds till NFC med begäran om forensisk undersökning. I den här typen av ärende har NFC (i likhet med andra laboratorier i Europa) fastställt att det inte är tillräckligt att underöka fibrer enbart med avseende på ursprung. Om och i så fall hur fibrerna har överförts vid en kontakt mellan byxor och säte är de viktiga frågeställningarna.

Huvudhypotes: byxorna har (nyligen) varit i kontakt med sätet på förarplatsen
Alternativhypotes: byxorna har inte varit i kontakt med sätet på förarplatsen

För textila material gäller att antalet textila fibrer som kan återfinnas beror på vilka textilmaterial det är i byxor respektive bilsäte. Tyget har betydelse för hur lätt (eller svårt) det är att fibrer släpper från det avgivande materialet, respektive hur lätt (eller svårt) det är att fibrer hålls kvar på mottagarmaterialet.  I den laborativa undersökningen bedöms därför initialt om de textila fibrerna har sökbara egenskaper (allmänutseende som t.ex. färg, tjocklek och hur mycket de avges vid kontakt). Lämpliga fibrer eftersöks och jämförs sedan med olika mikroskopiska metoder i t.ex. visuellt och ultraviolett ljus. Resultaten av undersökningarna, dvs. fynd av överensstämmande fibrer (eller frånvaron av överensstämmande fibrer), bedöms till sist i relation till andra fakta som exempelvis tid mellan brott och tillvaratagande av material samt kunskap/litteratur om textila fibrers vanlighet.

Stöd åt huvudhypotesen kan erhållas om det iakttagna antalet överensstämmande fibrer är av den storleksordning man kan förvänta sig vid en kontakt mellan byxorna och sätet (under de angivna omständigheterna i fallet). Om t.ex. inga överensstämmande fibrer iakttas när detta förväntas, och omständigheter i fallet eller textilernas egenskaper inte kan förklara varför, erhålls stöd för alternativhypotesen.