Dna-analyser

När ett tillvarataget brottsplatsspår ska analyseras inleds analysprocessen med dna-extraktion varvid cellerna frigörs från underlaget och lyseras så att dna:t kommer fritt.

Extraktion renar också provet från proteiner och ämnen, så kallade inhibitorer, som kan påverka senare analyssteg negativt. Olika extraktionsmetoder används beroende på spårtyp, spårets mängd och den bakgrund spåret siter på. Dna-extraktets volym kan anpassas för att göra dna:t i ett prov så koncentrerat som möjligt.

Nästa steg är att kvantifiera provet, det vill säga att undersöka hur mycket dna det finns i provet. Innehåller provet inget eller för lite dna avslutas analysen. Innehåller det mycket dna så kan det spädas före fortsatt hantering. Steget därefter är amplifiering, det steg då provet kopieras med hjälp av PCR-teknik (polymerase chain reaction). De områden som undersöks, så kallade ”short tandem repeats” (STR-markörer), är icke-kodande dna som endast visar på det antal repetitioner det undersökta spåret (eller personen) har i de femton analyserade markörerna. En sextonde markör som analyseras visar på om det är en man eller kvinna som avsatt dna:t.

Efter separation med kapillärelektrofores tas provets repetitioner fram med hjälp av en särskild mjukvara. Dna-profilen kan då ses som en siffersträng, som baseras på det antal repetitioner som visas i de undersökta STR-markörerna. Dna-profilen hanteras sedan vidare i det aktuella ärendet.

Specialanalyser
De vanliga standardanalyserna när en dna-profil tas fram från ett tillvarataget brottsplatsspår kan i vissa fall behöva kompletteras med ytterligare analyser. Dessa kallas ofta för specialanalyser.

En typ av specialanalys som utförs vid NFC kallas LCN dna-analys (Low Copy Number) eller LT dna-analys (Low Template). Det är en känsligare variant av en standardanalys där mängden dna för en vanlig dna-analys inte räcker till. Dessa analyser kommer främst till användning i grova brott.

En annan specialanalys som utförs vid NFC är typbestämning av Y-kromosomalt dna (manligt dna). Y-kromosomala dna-analyser används främst i sexualbrott då standardanalysen gett ett dna-resultat som visar på en blandning av dna från både man och kvinna. 

En tredje specialanalys är mitokondriell dna-analys, men det är en teknik som inte används vid NFC. I de flesta fall handlar det om hårstrån utan rot som kommer på tal för dessa analyser. Undersökningarna remitteras, efter vissa inledande undersökningar vid NFC, till annat laboratorium. Det gäller även en fjärde specialanalys som är analys av spår och dna från djur något som görs exempelvis i samband med jaktbrott.

Det behövs en gedigen forensisk kompetens för att utföra specialanalyser, utvärdera resultaten på ett kvalitetssäkrat sätt och komma fram till relevanta slutsatser. Rättsväsendets efterfrågan av i första hand specialanalyser såsom LCN/LT dna-analys är stor.

Tolkning av resultat
NFC arbetar utifrån en forensisk helhetsbild. Utvärderingen av de erhållna resultaten är sällan så enkel som att bara jämföra olika dna-profiler med varandra. Den slutliga utvärderingen består av en sammanvägning av flera faktorer inom varje ärende. Hänsyn måste tas till såväl vilken typ av spår det handlar om, hur spåret ser ut och var det satt, hur och när spåret har säkrats, samt vilka övriga undersökningar som har gjorts.

I vissa fall går det inte att få fram fullständiga dna-profiler från ett spår, eller så blir resultatet en blandning av dna från flera personer. I dessa fall görs ofta statistiska beräkningar grundade på en databas för svensk normalbefolkning som stöd för den slutsats som ges. I vissa fall måste hänsyn tas till personers släktskap, ytterligare statistiska beräkningar måste göras, eller så behövs jämförelseprov från fler personer.

Beroende på vad som kan ha hänt under brottstillfället jämförs tillvaratagna spår med jämförelseprov från misstänkta gärningsmän eller andra personer i ärendet, såsom brottsoffer. Prov från personer kommer så gott som uteslutande in till NFC som salivprov, som snabbt processas med stöd av en automatiserad analysprocess.

Den manuella ärendehanteringen kompletteras med dna-registerverksamheten. Polisens dna-register är placerade på NFC. Dna-profiler från brottsplatsspår som inte ger någon överensstämmelse mot person kan läggas in i spårregistret och dna-profilerna från misstänkta läggs in i utredningsregistret/dna-registret.