Alkoholutandning

NFC arbetar med portabelt bevisinstrument för alkoholutandning, PBA, och ger i samarbete med polisens it-service användarsupport till polisen, Tullverket och Kustbevakningen. Gruppen utbildar åklagare och blivande instrumentansvariga inom PBA-systemet.

NFC utför kontroll och kalibrering av bevisinstrument för alkoholutandning efter reparationer och årlig service hos instrumentleverantören. På NFC utförs dessutom processkontroll av data från provtagning och tekniska kontroller som finns lagrade i en central databas och vi handlägger ärenden där resultat från alkoholutandningsprov har ifrågasatts. Alkoholutandningsprov har använts som bevismedel i Sverige sedan 1989 och har samma bevisvärde som blodprov. Bevisinstrumentet används stationärt samt mobilt i bussar, båtar och helikoptrar.

Rattfyllerigränser

I Sverige tillämpas två olika straffskalor gällande rattfylleri, en för utandningsprov och en för blodprov. Alkohol i utandningsluft mäts i milligram alkohol per liter utandningsluft (mg/l). Alkohol i blodet mäts i promille (mg/g). Graden av brott indelas i rattfylleri och grovt rattfylleri.

Straffbarhetsgränsen för rattfylleri är 0,10 mg/l utandningsluft eller 0,2 promille i blod, beroende på om personen i fråga har lämnat utandningsprov eller blodprov. Gränsen för grovt rattfylleri är 0,50 mg/l eller 1,0 promille. Straffbarhetsgränserna mellan utandningsprov och blodprov förhåller sig så att det är till fördel för den misstänkte att lämna utandningsprov.

Provtagningsförfarande

Första steget i en trafiknykterhetskontroll är att bilföraren får blåsa i ett handhållet sållnings-instrument (Dräger) som ger utslag om alkoholhalten i utandningsluften är över straffbar gräns. Resultatet redovisas endast som ”Pos” respektive ”Neg”. Sållningsprov får utföras utan misstanke om brott och många trafikkontroller är speciellt inriktade på nykterhetskontroll. Polisen kontrollerar även nykterheten vid andra typer av kontakter med förare.

Om sållningsprovet ger positivt utslag är nästa steg att den misstänkte erbjuds att lämna ett utandningsprov i ett bevisinstrument. Föraren ska då blåsa två gånger med 6-9 minuters mellanrum. Från de båda delproven beräknas automatiskt ett medelvärde och från detta görs ett säkerhetsavdrag innan analysresultatet redovisas.

Munalkohol

Vid mätning av alkoholhalt i utandningsluft är det viktigt att ett bevisinstrument kan mäta korrekt utan påverkan av så kallad munalkohol. Efter intag av alkoholhaltiga drycker eller andra produkter som innehåller alkohol finns en viss mängd alkohol kvar i munhålan. Munalkohol försvinner oftast från munhålan snabbare än den tid det tar från sållningsprovet vid vägkanten till dess att bevisprovet är genomfört.

Munalkohol kan dröja kvar i cirka 15 minuter och i vissa undantagsfall något längre. Den genomsnittliga halveringstiden för munalkohol är 1,5 minuter, vilket innebär att mer än 90 procent försvinner på 6 minuter. Produkter som innehåller alkohol såsom likörpraliner och munsköljmedel bidrar till munalkohol på samma sätt som alkoholhaltiga drycker.

Bevisinstrumentet Evidenzer har mycket god förmåga att detektera munalkohol, dels genom analys av alkoholhaltens variation under ett utandningsförlopp, dels genom skillnaden i resultat från de båda delproven. Skillnaden mellan delprovsresultaten är den viktigaste kontrollen och gränsvärdet för maximal tillåten skillnad baseras på munalkoholens halveringstid. Om tecken på munalkohol upptäcks under provtagningen avbryts provet automatiskt av instrumentet och bevisprovet ska då göras om.

Störande ämnen

Vid mätning av alkoholhalt i utandningsluft är det viktigt att ett bevisinstrument kan mäta korrekt utan påverkan av störande ämnen. Störande ämnen förekommer alltid i utandningsluften om än i mycket små mängder. Med störande ämnen avses ämnen som till den kemiska uppbyggnaden liknar etanol och som kan påverka ett instruments mätresultat. Etanol är den alkoholtyp som finns i öl, vin och sprit. Störande ämnen kan exempelvis komma från spolarvätska, bensin eller lösningsmedel, men kan också produceras i kroppen. Hos personer med diabetes kan små mängder aceton förekomma i utandningsluften.

Det bevisinstrument som för närvarande används i Sverige är av fabrikat Evidenzer. Detta är utprovat mot nio störande ämnen enligt en internationell standard. Utöver dessa har ytterligare 20 ämnen provats. Bevisinstrumentet Evidenzer använder infraröd teknik (IR) och mäter etanolhalten vid fyra olika IR-våglängder, som är noga utvalda för att så effektivt som möjligt kunna särskilja etanol från andra ämnen. Instrumentet är kalibrerat så att alla våglängder visar samma resultat för etanol. Om störande ämnen förekommer visar de fyra våglängderna olika resultat.

Mängden störande ämnen beräknas utifrån resultatskillnaden mellan de fyra våglängderna. Vid mindre påverkan beräknas ett automatiskt avdrag som täcker in den eventuella höjningen och avdraget sker innan säkerhetsavdraget. Om mängden störande ämne är för stor avbryts provtagningen och kan ibland innebära att ett blodprov lämnas istället.

Säkerhetsavdraget

Säkerhetsavdraget är inte att betrakta som en rabatt man får från den "sanna alkoholhalten" man har i kroppen. Avdraget är till för att kompensera för den mätosäkerhet som finns hos alla analysinstrument plus den ytterst lilla mängd munalkohol och störande ämnen som instrumentet eventuellt inte skulle upptäcka. Säkerhetsavdraget är 15 procent av medelvärdet från de båda delproven och är så beräknat att det redovisade värdet med tillräcklig säkerhet, minst 99,9 procent, understiger den verkliga alkoholhalten i utandningsluften i varje enskilt fall.

Eftersom avdraget är proportionellt till det uppmätta värdet varierar avdragets storlek beroende på resultat. Vid gränsen rattfylleri (0,10 mg/l) är avdraget 0,018 mg/l och vid gränsen för grovt rattfylleri (0,50 mg/l) är avdraget 0,089 mg/l.

Årlig service, tekniska kontroller och kalibrering

Varje år skickas bevisinstrumenten till instrumentleverantören för årlig service. Instrumentet monteras isär och kontrolleras, filter och torkpaket byts och signalnivåer justeras. Därefter skickas instrumenten till NFC för kontroll och kalibrering. Instrumenten kontrolleras i en så kallad testrigg som automatiskt bereder testgas av olika etanolhalter som sedan mäts av instrumenten. Efter testkörningen utvärderas data bland annat med avseende på precision och mätnoggrannhet.

Efter godkänd utvärdering kalibreras instrumenten och får en giltighetstid på cirka ett år. När giltighetstiden går ut spärras instrumenten automatiskt för provtagning.

Periodisk kontroll

Periodiska kontroller som är en komplett kontroll av bevisinstrumentets funktioner och kalibrering utförs lokalt på myndigheterna. Kontrollen omfattar åtta simulerade utandningsprov på nivån 0,50 mg/L samt ett stort antal andra tester. Kontrollen ska göras inom de intervall som beslutats av systemägaren och kan endast utföras av användare med en viss behörighet. Instrumentet spärras automatiskt för bevisprov om kontrollintervallet överskridits eller om en kontroll blir underkänd. För att låsa upp instrumentet ska en godkänd kontroll genomföras.

För att ytterligare höja säkerheten under bevisprovtagning verifieras instrumentets kalibrering automatiskt både före och efter varje delprov som ingår i bevisprovet. Detta görs genom ett internt optiskt filter som förs in i instrumentets strålgång och reducerar IR-strålningen. Signalen mäts och jämförs mot ett riktvärde som tidigare har kalibrerats och lagrats i det enskilda instrumentet i samband med årlig kontroll på NFC. Om någon kontroll blir underkänd, underkänns bevisprovet.

Vanliga invändningar i rattfylleriärenden

Det är förhållandevis ovanligt att resultatet från alkoholutandningsprov ifrågasätts. Av de cirka 11 000 bevisprov som togs år 2014 inkom runt 20 ärenden med begäran om forensisk undersökning till NFC. Dessa ärenden gäller främst instrumenttekniska frågor kring hur påverkan från munalkohol och störande ämnen detekteras och hanteras av instrumentet. Det kan också gälla användarrelaterade eller vissa medicinska frågeställningar.

Blodprov

Blodprov tas på de som vägrar blåsa eller misstänks för drograttfylleri. Blodprov tas även i de fall när det inte finns tillgång till ett bevisinstrument inom rimligt avstånd eller om alkoholutandningsprovet av någon orsak inte blir godkänt. Personer med astma och kraftigt berusade personer kan ha svårt att lämna utandningsprov.

Andra mättekniker

Alkometrar med halvledarsensor

Tekniken med halvledarsensor finns idag i alkometrar som säljs på bensinstationer eller via postorder. Fördelarna med tekniken är att alkometrarna kan göras små och billiga jämfört med instrument baserade på IR- eller bränslecellsteknik. Nackdelarna är bland annat att tekniken inte är specifik för just alkohol och kan därför ge utslag för till exempel cigarettrök och bensinångor. Dessa alkometrar är i behov av relativt täta kalibreringsintervall för att undvika felaktiga resultat. Kalibreringen kan ändras allt eftersom batterierna urladdas. Efter batteribyte eller att instrumentet varit strömlöst någon dag kan flera prov krävas för att representativt värde ska uppnås. Alkometrar med halvledarsensor kan heller inte skilja på munalkohol och äkta utandningsalkohol från lungorna. På grund av den stora osäkerheten används inte denna teknik i polisiärt bruk.

Sållningsinstrument med bränslecell

Tekniken med bränslecell finns idag i dyrare alkolås och i sållningsinstrument. Anledningen till att ett bränslecellsinstrument inte används för bevisprovstagning är inte någon svaghet i mättekniken att på ett korrekt sätt mäta alkohol, utan risken för att munalkohol eller störande ämnen kan ha påverkat mätresultatet.