Vapnens slutstation

Efter vapenamnestin har polisen tvingats utöka kapaciteten för att kunna skrota alla tusentals inlämnade vapen. Följ med till maskinen där automatvapen klipps i smådelar innan de smälts ned - i vapenskroten.

En högljudd smäll hörs. Småbitar av en kalashnikov ramlar ner i en låda på golvet. Här, i vapendestruktionen på NFC, förstörs ungefär 30 000 vapen varje år – allt ifrån pistoler till knivar, kulsprutor och jaktvapen. NFC har det nationella uppdraget för vapendestruktion och ska därmed se till att de vapen som ska skrotas inte kommer ut på marknaden igen.

De vapen som kommer in kontrolleras och registreras för att det ska vara säkerställt vad som skrotats. Vapnen klipps på flera ställen i en stor ”sax” och blir obrukbara. I nästa steg ska metallen skiljas från trä och plast innan metallen slutligen smälts ned.

Stor kunskapsbank

– Ur ett forensiskt perspektiv är det värt väldigt mycket att både ansvara för vapenundersökningar och vapendestruktion. Alla vapen passerar här innan de förstörs och vi får möjlighet att komplettera vår referenssamling och bygga upp vår kunskapsbank även med vapen som inte kommit hit för undersökning tidigare, säger Mikael Högfors, chef i vapengruppen på NFC.

Han sticker in ytterligare ett vapen i den lilla öppningen i maskinen, trycker på fotpedalen och pistolen delas mitt itu. Bara en liten andel av de vapen som skrotas på det här viset är illegala.

Majoriteten är legala jakt- och sportskyttevapen som kommer från dödsbon eller från personer som inte längre har behov av sitt vapen. För vissa av de tillåtna vapnen har innehavaren fått en marknadsmässig ersättning vid inlämnandet. Syftet är att få bort vapen som inte används och förhindra att de blir stående på oönskade platser. I vissa fall säljs sport- och jaktvapnen vidare.

– Vi kan se trender på ett annat sätt när vi får titta på allt material. Jaktvapen tillför kanske inte så mycket rent polisiärt, men det ger ändå en viktig del till den nationella bilden. Den hade inte funnits om inte vi hade haft det här uppdraget, säger en av teknikerna som arbetar med vapenskrotningen.

Smältes lokalt

Runt millennieskiftet beslutades att vapenskrotningen skulle göras centralt
och NFC fick uppdraget. Ammunition och explosivämnen förstörs inte på NFC utan de går på direktdestruktion på annan plats.

– Förr var det den lokala polisen som ansvarade för att förstöra vapnen. Då lämnades de till en närliggande smed för nedsmältning, men det hände att vapnen kom tillbaka ut på marknaden igen, säger Mikael Högfors.

Vapen dumpas i havet

Runt om i världen finns många olika metoder för att destruera vapen. FN rekommenderar att vapnen klipps i bitar, så som det görs på NFC.

– Men det finns väldigt många metoder. I vissa länder använder man sig av djuphavsdumpning och andra eldar upp sina vapen eller kör över dem med ångvält, säger Mikael Högfors.

Efter årets vapenamnesti har antalet arbetsstationer i vapenskroten utökats tillfälligt från en till två med en tillfällig destruktionskapacitet på 50 000 vapen per år. Beräkningen är att inflödet till NFC dubbleras under hösten, innan det väntas återgå till normal nivå framåt vårkanten. Allt material från vapen- amnestin ska vara skrotat och klart senast i mars 2019.

 

Fakta: Statistik, skrotade vapen 2017

 

Vapentyp Antal
Kulgevär 8 000
Hagelgevär 7 500
Pistoler 2 000
Vapendelar/tillbehör 1 900
Revolvrar 1 000
Tårgassprayer 650
Luftgevär 450
Komb. Hagel/kulgevär 400
Start-gas-vapen 350
Soft air gun 350
Kulsprutepistoler 200
Elchockvapen 200
Mynningsladdade vapen 200
Attrapper 150
Laserpekare 100
Luftpistoler 100
Slaktmasker 50
Armborst

50

Harpuner 40


Text: Viktor Högberg

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 2 år 2018.