Kriminella får makt genom militära vapen

Efterfrågan på vapenundersökningar vid NFC ökar. Och det finns en kategori vapen som sticker ut; militära vapen beslagtas allt mer i Sverige.

– Automatvapen används som ett maktkapital inom kriminella kretsar. Tillgången på illegala vapen i Sverige är god, säger Mikael Högfors, chef på vapengruppen på NFC.

 



Provskjutning av vapen på NFC i Linköping.
 

De vanligaste militära vapnen som kommer till NFC är pistoler av typen militära tjänstevapen, k-pist (kulsprutepistol) följt av automatkarbin (AK, Kalasjnikov).

– Militära vapen kommer från tidigare oroshärdar som till exempel Balkan. I vissa länder går det även att köpa så kallade deaktiverade vapen som kan återaktiveras, berättar Mikael Högfors.

I exempelvis Slovakien har lagstiftningen gjort det möjligt att göra ett fungerande vapen obrukbart, deaktivera vapnet, och sedan använda vid exempelvis filminspelningar. Tyvärr är det inte helt ovanligt att dessa vapen sedan görs brukbara igen och används i brottslig verksamhet.

– Trenden med att använda militära vapen i kriminella kretsar är ökande. Så länge som vi inte lyckas strypa tillgången genom att stoppa införseln kommer de att fortsätta användas, säger Mikael Högfors.

Mer än 300 konstaterade skjutningar har skett i Sverige under 2017.

– Med automatvapen är det lättare att skjuta många skott, det används som ett maktkapital. Dessa vapen gör också att skjutningarna blir mer omfattande, det skjuts hela magasin istället för enstaka skott, säger Mikael Högfors.

Mikael Högfors visar ett militärt vapen av en typ som används i kriminella kretsar; en automatkarbin Zastava från forna Jugoslavien.
Mikael Högfors visar ett militärt vapen av en
typ som används i kriminella kretsar; en
automatkarbin Zastava från forna Jugoslavien.

Vapenamnesti

Från 1 februari till 30 april pågick en vapenamnesti i Sverige. Den var beslutad av regeringen och syftet var att pressa ned tillgången på vapen. Totalt lämnades drygt 12 000 vapen och 28 ton ammunition in under amnestin. Redan den första veckan av den vapenamnestin lämnades fyra helautomatiska vapen in.

– Att vi får in automatvapen är positivt. De kan orsaka stor skada så vi är väldigt angelägna om att få bort dem från gatorna, säger Joakim Norenhag på polisens rättsavdelning och projektledare för vapenamnestin.

Allt fler undersökningar

Produktionen av vapenundersökningar på NFC har ökat, men det har även efterfrågan på vapenundersökningar. Skjutningsrelaterade ärenden till NFC som har rubricerats som mord eller mordförsök har ökat med nästan 100 procent under en femårsperiod (2012–2017). Ärenden med en sådan rubricering innebär nästan alltid förtur. Till NFC kommer allt som har samband med skjutvapen och som påträffas i samband med ett brott – kulor hylsor och vapen.

– Vi hoppas kunna öka produktionen med hjälp av bättre teknik. Vi har just fått hit ett digitalt mikroskop där vi kan kombinera fysiskt och digitalt material på ett sätt som inte varit möjligt förut. Det pågår även arbete med fler gemensamma databaser inom polisen för att få en nationell överblick, digitalisering gör också att utredningsinformation kan levereras snabbare.

Digitalisering effektiviserar

I databasen IBIS på NFC finns cirka 2 800 digitaliserade spår från skjutningar, där vapnet ännu inte har hittats.

– Tidigare var det en manuell hantering, men vi har arbetat med att digitalisera även de gamla spåren. Det digitala spårregistret är ett effektivt gallringsinstrument.

NFC i Linköping är de enda i Sverige som gör jämförande vapenundersökningar, som kan koppla olika skjutningar och vapen till varandra. I dagsläget är det 25 personer som arbetar i vapengruppen.

– Vapen var tidigare ett eftersatt område, när SKL var egen myndighet. Idag har vi fått öka antalet anställda och kunnat öka produktionen. Men samtidigt ökar inflödet också.

Text: Susanne Karlsson
Foto: Maria Åsén

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik nr 1/2018.