Blodspåren kan avslöja mördaren

Genom att undersöka blodspårs utseende är det möjligt att bedöma hur spåren har uppstått. Det kan ge viktig information om vad som har hänt på en brottsplats. Polismyndigheten får nu fler experter inom blodbildsanalys.

Jonas Sundelin är nu en av 15 kriminaltekniker med förstärkt förmåga.

Jonas Sundelin är nu en av 15 kriminaltekniker med förstärkt förmåga.

Blodspåren på en brottsplats kan avslöja hur gärningsman och offer har rört sig på en plats, var olika aktiviteter skett och hur utdraget ett händelseförlopp har varit. Det kan göra det möjligt att bedöma hur delar av ett händelseförlopp har gått till eller värdera utsagor från målsägare, misstänkt och vittnen om händelseförlopp och aktiviteter. Efter en tvåårig utbildning finns nu sammanlagt 15 vidareutbildade kriminaltekniker med kompetens att göra mer omfattande och komplexa bedömningar av vad som har orsakat blodspår på en brottsplats.

Anders Nilsson, NFCAnders Nilsson, NFC.

– Det är ofta komplext och krävande att utföra blodbildsanalyser. Det är en av de svårare forensiska metoderna som vi har inom Polismyndigheten. Blodspår kan uppstå på så väldigt många olika sätt och ändå se lika ut, säger Anders Nilsson, forensiker på NFC och en av kursledarna för utbildningen.

Nationell resurs

Alla kriminaltekniker har grundläggande kompetens för att bedöma de  blodspår som iakttas på en brottsplats. För att göra tolkningar av mer komplicerade blodbilder och händelseförlopp kan någon av  Polismyndighetens kriminaltekniker med förstärkt förmåga kallas in. Under 2018 har en tvåårig utbildning avslutats och antalet kriminaltekniker med förstärkt kompetens har ökat från 5 till 15. Dessutom finns tre forensiker på NFC med behörighet att utföra blodbildsanalyser. Kriminalteknikerna är specialiserade på att utreda orsakerna till blodspåren på brottsplatsen och forensikerna är specialiserade på att främst värdera blodbilder på kläder och lösa föremål som kommer till laboratoriet för undersökning. Tillsammans utgör de polisens nationella specialistresurs för blodbildsanalyser.

– Nu finns minst en kriminaltekniker med den här kompetensen i varje region och om behovet skulle vara stort kan vi smidigt få hjälp av kollegor från andra regioner. Om vi är flera kriminaltekniker som gör blodbildsanalysen på en mycket stor brottsplats kan vi effektivisera arbetet genom att dela upp  platsen i olika zoner och sedan lägga samman våra resultat, säger Jonas Sundelin, kriminaltekniker i polisregion Stockholm.

"Bra samarbete"

Han fortsätter:

– Det känns också väldigt bra att vi nu har en så pass stor grupp att vi kan utbyta kunskap och erfarenhet med varandra. Det är lätt att bli isolerad när man arbetar inom specialistområden. Nu har vi ett bra samarbete och utbyte, säger Jonas Sundelin.

Utbildningen har pågått under två år, med sammanlagt fyra kursveckor förlagda till NFC i Linköping. Däremellan har det ingått att genomföra övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och praktiskt arbete på fält med stöd av de kriminaltekniker som sedan tidigare är specialiserade inom blodbildsanalys. Dessa kriminaltekniker har varit mentorer för kursdeltagarna och delaktiga i genomförandet av kursveckorna vid NFC. Tidigare i år avslutades utbildningen med en examination som innehöll flera delmoment, bland annat en undersökning av en arrangerad brottsplats med efterföljande protokollskrivning och en muntlig del med en bedömning och diskussion kring protokollet.

– Det är första gången vi genomför en utbildning för kriminaltekniker i den här formen och med den här typen av examination. Geir Hansen på Kripos på polisen i Norge var ämnessakkunnig vid den muntliga examinationen och han var imponerad av kursdeltagarnas kunskaper och kursen som helhet. Vi har mycket goda erfarenheter och bedömer att utbildningsformen är användbar inom flera områden där det i verksamheten finns behov av ett definierat antal kriminaltekniker med förstärkt kompetens, säger Gunnel Carlsson, studierektor på NFC.

Blodbildsanalyser på lösa föremål och kläder görs på NFC.
Blodbildsanalyser på lösa föremål och kläder görs på NFC.

Nyheter inom blodbildsanalys

Utbildningen genomfördes samtidigt som Polismyndighetens arbete med att harmonisera hela den forensiska verksamheten. De senaste åren har arbetet med kompetenskrav och kvalitetsdokument för blodbildsanalyser, inom harmoniseringsprojektet, kommit långt. 2019 planeras för att ämnesområdet ska ackrediteras. Arbetet har även resulterat i att en nationell koordinatorroll nyligen inrättats för området blodbildsanalys. Koordinatorn ska bevaka ärendeflödet för blodbildsanalyser samt hur ärenden fördelas mellan kriminalteknikerna, för att kunna föreslå hur resurser samordnas på ett effektivt sätt.

– De senaste åren har vi höjt ambitionsnivån för arbetet med blodbildsanalyser i Sverige. Vi har sneglat på hur arbetet går till internationellt och tagit fram ett arbetssätt som fungerar i Sverige. Vi har nu ett strukturerat och gott samarbete mellan alla oss utövare vilket bidrar till en stor kvalitetshöjning, säger Anders Nilsson.

"Fantastisk utrustning"

Den första vidareutbildningen inom blodbildsanalys i Sverige genomfördes på polishögskolan i Ulriksdal redan 1995. Då kom före detta FBI-medarbetare till Sverige för att utbilda poliser, rättsläkare och laboratoriepersonal från svenska rättsväsendet, men också medarbetare från norsk och dansk polis deltog i utbildningen.

– Grunderna och teorin är desamma nu som då. Det är fysikens lagar som påverkar blodstänkens storlek och riktning. De stora skillnaderna är att vi idag har bättre samordning och förstås fantastisk utrustning som vi inte hade kunnat drömma om 1995, säger Mats Hägg, kriminalkommissarie på NFC med mångårig erfarenhet från arbete som kriminaltekniker.

Även om verktyg som förstoringsglas och lupp fortfarande används för vissa arbetsmoment vid en blodbildsanalys finns idag exempelvis 3D-skanning där blodspår mäts och ritas in i ett digitalt system.

– Blodbildsanalyser görs oftast inte i så trevliga miljöer och därför är de digitala och elektroniska verktygen väldigt bra. Förr tvingades vi ligga på golvet med näsan fem centimeter från blodfläcken som skulle undersökas, säger Mats Hägg.

Text: Viktor Högberg
Foto: Elin Bågviken

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik nr 2/2018.