Bilder på händer kan knyta misstänkt till brott

Ökad bildkvalitet och högre upplösning på kameror har öppnat möjligheten för en ny typ av forensiskt samarbete mellan bild- och fingeravtrycksgruppen på NFC. Genom bilder på händer har personer kunnat identifieras.

I vissa fall har bildkvaliteten på händerna varit så bra att papillarlinjerna har kunnat urskiljas. Foto: Maria Åsén

Inom bildgruppen och forensisk bildanalys arbetar man med att utföra jämförande bildundersökningar för att identifiera gärningsmän. Detta utförs bland annat genom att i förekommande fall analysera och jämföra bilder av ansikten, händer och hud. När det, som i dessa ärenden, gäller jämförelse av händer och fingrar så jämförs hudveck, ärr, födelsemärken, naglar, form, proportioner, storlek m.m.

All denna information värderas av bildgruppen som sedan kommer fram till en slutsats som redovisas enligt utlåtandeskalan på NFC. En av de svåraste faktorerna med jämförelse av till exempel hudveck och hudmönster är att det inte finns relativt begränsat med referensmaterial att tillgå.

Hur pass unika är hudvecken? Är de lika unika som papillarlinjer? Det finns få, men ändå vissa, vetenskapliga artiklar som tar upp frågan kring hudveck och dras användbarhet vid jämförelse, bland annat vid identifiering av person endast utifrån hudveck i en handflata. Hudveck används oftast vid finger- och handflatejämförelser som ett sätt att orientera sig och som ett komplement till övrig information som mönster, linjeslut och andra papillarlinjedetaljer.

Kan urskilja papillarlinjerna

Bildkvaliteten är givetvis en stor bidragande faktor till med hur stor säkerhet man kan uttala sig om en eventuell likhet med den misstänkte personen. I vissa fall har bildkvaliteten varit så pass hög att papillarlinjer har iakttagits på fotografierna eller videofilmerna. Vid dessa tillfällen har bildgruppen diskuterat med gruppen för fingeravtrycksjämförelse, som gjort en jämförelse direkt av huden och papillarlinjerna mot upptagna jämförelsebilder av den misstänktes händer och fingrar. I vissa fall har detta enskilt lett till en identifiering och i andra fall bidragit till en viktig del för den sammantagna bildjämförelsen.

I USA och England har denna metod använts vid ett flertal tillfällen vid bland annat mord-, våldtäkts- och pedofilärenden där förövaren har tagit bilder med mobilkamera där hans egen hand eller fingrar finns med. Nyligen visade en grupp datahackers i Tyskland (CCC-Chaos Computer Club) att de från ett bild, där den tyska försvarsministern Ursula von de Leyen håller upp sin hand, har lyckats göra en kopia av hennes tumavtryck. I detta fall verkar inte avsikten ha varit att använda det i något kriminellt syfte utan bara visa att det går och att biometriska data kan förfalskas.

Samarbetet mellan bild- och fingeravtrycksjämförelsegruppen har varit framgångsrikt vid ett flertal tillfällen och är även ett bra exempel på möjligheterna med NFC:s resultatvärderingsmodell.

Samarbeten har lett till identifiering

Ett exempel på ett lyckat samarbete är ett ärende där en person hade lagt ut bilder på Blocket i avsikt att sälja stulna klockor. Personen hade placerat klockorna i sin egen hand vid fotograferingen.

På särskilt ett av fotona var bildkvaliteten och fokus så höga att papillarlinjer kunde urskiljas. När den misstänkte greps kunde jämförelsebilder av hans händer och fingrar tas upp, och en direktjämförelse mellan papillarlinjerna från bilderna och de upptagna jämförelsebilderna ledde till identifiering. Ett annat exempel härrör från ett ärende med sexuella övergrepp. Den misstänkte hade filmat övergreppen med sin mobilkamera. I ett flertal sekvenser kunde mannens fingrar urskiljas. Bildgruppen inledde med att jämföra veck, naglarnas utseende m.m. men kunde även här se papillarlinjer tydligt, varför gruppen för fingeravtrycksjämförelse kontaktades. Detta ledde till att två av den misstänktes fingrar kunde identifieras genom
jämförelse med bilderna.

Öppnar för utökat samarbete

Dessa exempel på framgångsrikt samarbete mellan bild- och fingeravtrycksjämförelsegruppen visar på hur man i högre grad kan använda bilder från mobilkameror vid forensiska undersökningar, och även att det är viktigt att tänka ”utanför boxen” för möjligheten att få ett starkare resultatvärde.

Att få en större erfarenhet och mer referensmaterial vad gäller bland annat hudveck, hudmönster och ärr är något vi kommer att jobba vidare med på NFC för att kunna dra slutsatser med större säkerhet. Kanske öppnar detta samarbete också upp för utökade samarbeten mellan andra forensiska discipliner i framtiden?

Text: Tom Lövby
Foto: Maria Åsén

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik nummer 1/2017.